Människor förändrar ständigt sina samhällen. Men människans minne är kort. Arkiv och kulturhistoriska museer samlar långsiktigt på livsberättelser. Resultatet kan användas för att skapa sammanhang, se helheter i processer och strukturer som i nuet verkar obegripliga.

Centrum för dokumentärfotografi

Västerbottens museum har under Kulturhuvudstadsåret 2014 etablerat Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi, SJCD. Fotografen, författaren, filmaren och kulturhistorikern Sune Jonsson (1930–2009) var verksam vid museet i närmare fyrtio år och tilldelades många utmärkelser för sin omfattande och enastående dokumentära livsgärning. Han har efterlämnat ett värdefullt visuellt kulturarv som berör och inspirerar många människor. Särskilt skildrade han hur landsbygdens traditionella livsformer förändrades. Sune Jonssons fotodokumentära arbeten bygger på kunskap och empati. Hans texter ger bilderna värdefull fördjupning. Till vissa arbeten finns filmer som tillför ytterligare en dimension.

Museet vill i det nya centrumet hålla hans arbetsmetoder levande genom så kallade ”fotoresidens”, där fotografer och skribenter skildrar människors vardag i vår egen tid. Inland är ett resultat av sådana uppdrag.

Eco local in a global world

Under 2014 har ett omfattande dokumentations- och utställningsprojekt, Eco local in a global world, pågått, med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse och Kulturrådet, samt med bidrag från regionförbunden i Västerbottens och Jämtlands län och med egeninsatser av Västerbottens museum, Norrbottens museum, Jamtli och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Projektägare är Sällskapet Sune Jonssons Vänner och Västerbottens museum – resultatet är Inland med utställningar på fyra museer, en omfattande katalog samt en plats på nätet.

Sex fotografer och fem skribenter har engagerats för att i bild och ord beskriva aktuella glesbygdsfrågor i de fyra nordliga länen. Länsmuseerna har valt olika ingångar i detta.

Fyra museer

I Västerbotten beskrivs gruvnäringen som ger arbeten, men samtidigt kampen för samisk kultur och renskötsel och den i tättbefolkade länder så åtråvärda ekoturismen. Från Norrbotten visas ett återbesök hos det allra första KR-jordbruket i Kukkola – som Sune Jonsson beskrev i böckerna Bilder från bonden år, 1967, och senare i Jordgubbar med mjölk, 1993 – samt tre mindre företag i Nybyn, Sölkäsaari och Porjus, alla med rötter i plats och tradition.

I Västernorrland undersöks Resele, ett praktexempel på en typisk utflyttningsbygd som de senaste tio åren fyllts av småföretag och barnfamiljer. I Jämtland berättas om byarna Klövsjö och Bruksvallarna med lokalt framgångsrikt mathantverk, och om hur fjälljordbruk samsas med turism och renskötsel.

Men detta är inte normen. Detta är människor som håller ut. Som vägrar flytta. Som tror på det de gör. Mot alla odds. De flesta uppmuntras fortfarande att flytta.

För sextio år sedan var statens strategi att genom rationalisering av jordbruk minska avfolkningen i Norrlands inland. Men genom avregleringar och globalisering har konkurrensen hårdnat och det är inte självklart att välja livsmedel från närmiljön. Jordbruk har kontinuerligt lagts ner och många bönder funderar i dag på om det är värt att fortsätta. Frihet hotas av ovisshet.

Konflikter och möjligheter

Viktiga strategiska beslut om framtiden behövs just nu. Kopplade till ekologiskt hållbara livsmiljöer, öppna landskap, lokalproducerad mat, markanvändning, rennäring, insatser på grund av klimatförändringar och mycket mer. I norr finns inbyggda konflikter om riksintressen; mineralutvinning och miljöförstöring i ena vågskålen och höga naturvärden med spirande ekoturism och renskötsel i den andra.

Det handlar om demokrati, jämlikhet, status, livsstil. Ska man kunna leva och verka i hela landet i framtiden? Kan de resurser som flyttas från regionen kompenseras på ett för befolkningen hållbart sätt? Kommer urfolket samerna att erkännas fullt ut i enlighet med Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk ILO 169?

32 av 349

Landsdelens representation i riksdagen är 32 riksdagsledamöter som ska föra inlandets talan i en tid där samhällsservice monteras ner. Tillgång till sjukvård, skolor, post, banker, försäkringskassa, arbetsförmedling är inte längre självklar för alla skattebetalare. Unga upplever att den urbana normen gör det skämmigt att bo kvar. Det finns plats för kreativitet, och inflyttning sker på en del håll, till exempel av europeiska stresströtta storstadsbor och av asylflyktingar som får skydd hos generösa inlandskommuner som inget mer vill än växa och bli starkare.

Det finns all anledning att sätta Norrland på kartan. Var med i debatten!

Britta Lundgren, projektledare

Från ett annat perspektiv
Från ett annat perspektiv