Text: Sara Swedenmark
Foto: Katja Kristoferson

Det finns många bilder av mathantverk i vår region. Vi har besökt Bruksvallarna, en by vid fjällets kant i Härjedalen. Vi har fått berättelser om handlingskraft och initiativ, om uthållighet och bakslag och om arbete på gränsen mot utmattning. Och berättelsen om fjällbonden och hans kamp för sin näring.

I fjällbyn där ån ringlar i dalgången har Stig Kristiansson drivit jordbruk i snart trettio år. Hans förfäder har brukat jorden sedan 1600-talet. Stig och hans familj driver en fjällägenhet och äger inte själva den mark som djuren betar och håller öppen. De många kilometerna med vit stängseltråd som löper genom byn stänger in över hundra köttdjur. Köttet från betesdjuren säljs till hotell och restauranger i närheten för när betessäsongen är över kommer turisterna, den viktigaste inkomstkällan i det snösäkra området.

Stig samarbetar med andra företagare i byn. Familjeföretaget Bruksvallarnas rökeri, vars skorstenar kan ses mitt i byn, till exempel. Vägen till gårdsbutik, stort sortiment av kött- och fiskprodukter och ett bärigt företag att lämna vidare till nästa generation har inte varit spikrak. Matambassadören Per-Åke Näsvall och hans bror Evert började sin företagarresa i källaren på bostadshuset.

I området samsas också renskötseln om utrymmet. På fjällen betar renarna på sommaren, samlas för skiljning under hösten och de som går till slakt kommer bland annat till Jillie Ren & Vilt i Ljusnedal, en mil från Bruksvallarna. Där styckas cirka 200 renar per vecka, ungefär 4500 under en säsong. Köttet beställs av hotell och matbutiker i regionen, och levereras även till Stockholm.

Det växande intresset för lokalproducerad mat ger hopp och Fia Myhr som lagar mat till barnen i skolan och förskolan väljer ekologiskt och närodlat så långt hon kan och får inom ramen för vad som upphandlats. Många i byn odlar potatis på sydsluttningen, där snön tinar tidigt. Ica-butiken i byn har både basvaror och den flärd som man gärna önskar sig när man har semester.

Utan turismen vore Bruksvallarna en by med väldigt långsam puls. Utan betande djur vore den igenväxt. I dag är den levande och landskapet ner mot ån är fortfarande öppet.